När det är svart är det för att man ska se fyrverkerierna

Det är inte tårar, det är bara smycken du har lånat ett tag

Du måste lita på att ingen kommer ta sig förbi dig

Om du är bäst 

Idag är jag tillbaka på jobbet. En dvala på 2v har gjort sitt och det är inte riktigt lika jobbigt att andas. Långt ifrån bra, men det är stabilare. Det känns skönt. Jobbar bara 3 dagar denna vecka. Sen blir det långhelg. Love it! Ska dricka vin med fint folk då. Love it också! Men först, avverka dessa 3 dagar! I can do it! 

Alltså... dessa två senaste veckorna har verkligen varit skit. Men igår kändes det lite lättare att andas. Jag har sovit så sjukt dåligt i natt - gott tecken på att man är understimulerad. Så jag ringde chefen och sa att jag ville jobba på måndag. Så nästa vecka blir det en del att göra. Jobb bland annat, möte med chef på tisdag. Psyk på tisdag. Telefontid med läkare på tisdag. Allt på tisdag! Men, jag är ledig fredag. Så jag får 4 dagars ledigt. Så på fredag ska jag dricka vin med bästa Annah! Whoop whoop. Det kan jag förtjäna efter 2 nyktra helger. Hehe. 

När man har en känsla av tomhet över en, så vill man mest försvinna. Denna känslan har jag haft hela veckan. Jag kan inte förklara den. Den är obehaglig och tom. Livslusten finns inte. Och tomheten tar över. Känns inte bra. Är inte bra. Vill ju att det ska vara bra. Men hur fan bär man sig åt? Känns som jag vill gråta. Men jag kan inte. Känslan är bara....tom...

Avslutar en bra kväll på psykakuten. Tack mamma. Tack bror. Tack alla. Ni är fantastiska! 

det svarta molnet som så fint hade avlägsnat sig runt nyår, är tillbaka... kraftigare än någonsin. 

En dokumentärserie på ettan om självmord. Har suttit och bölat en timma till detta program. Sorgligt tema, men väldigt nyttigt att visa det hela. Nu fick jag ett uppvaknande i hur jobbigt det varit för min familj. När jag ringde mamma som grät för att jag tog en sovmorgon och de trodde det hänt nåt. Hur de blivit påverkade av min situation. Hur jobbigt det varit för familjen. Men de har inte fått något stöd eller hjälp, mer än av varann. 

min största rädsla i livet, just nu, är att falla tillbaka. Vilket i sin tur skapar ångest. Vilket då leder till, som det känns iaf, en ökad risk att faktiskt falla tillbaka. 

det är rätt jobbigt att det ska gå upp och ner hela tiden, men samtidigt är man sällan riktigt glas heller. Det är liksom en jämn nivå, eller skit. Idag är det skit. Verkligen jätteskit... 

Som jag hatar det allt för ofta. 

när man hittar en pusselbit som passar perfekt, så känns livet något lättare. Men när den här pusselbiten får för sig att inte vilja vara delaktig, utan försvinner, då gör det faktiskt lite ont i en. Och så känns det nu. Trasig. 

idag känns livet helt okej. Det känns så konstigt att skriva. Att känna. Men det är helt okej. Jobbet går bra, det flyter på. Kollegorna är gulliga och tar hand om en. Vännerna är fina. Och jag har fått tillbaka en av mina närmaste vänner efter några års uppehåll. Det känns jäkligt skönt måste jag säga. 

det där med att jobba 2 1/2v och sen bli sjuk, är sådär stabilt. Men what to do... feber och snor och halsont. Kul! Känner mig döende och det enda jag gör är att sova. Undantag för just nu då. Men ska snart hoppa i säng igen. I övrigt är det rätt lugnt. 

ja, jag fick lite respons på förra inlägget. Tack ni söta människor! 

Som ni säkert inte missat, har jag en av mina bästa kvinnor boendes i Norrland. Denna kvinna har jag känt i typ 15år men aaaaldrig träffat. Konstigt? Ja. Vi pratar varje dag och tanken på att vi aldrig träffats är rätt konstig. För det känns som vi träffas jämt. 

Alltså... jag började jobba i onsdags, 1feb, och det var jättekonstigt. Jag skulle gå ensam liksom. Men det löste sig. Sen idag kommer en kollega till mig, vid 6 på morgonen, och börjar med "jag har en hälsning från personalen på labb" oh shit tänker jag. Dom hade översvämning i avloppet i onsdags, så jag behövde göra en extra noggrann städning i torsdags. Var bered på nåt negativt. Men nej. "Och de ville att jag skulle hälsa att dom var Så nöjda med ditt arbete!" Alltså... det där gjorde min dag. Så nu är jag asglad! Efter 2 dar får jag sån bra feedback liksom. För jag kände en smärre spress på mig då de inte vart nöjda med tidigare städerskan. Men nu så... nu är de nöjda! Vilket gör det kul att göra ens arbete! Är dom nöjda - är jag nöjd. Awesome! 

Idag har jag jobbat 25% av min anställning på 60%. Idag har jag alltså jobbat 1 1/2 timma, för första gången på 3 1/2år. Det är en mäktig känsla och lite svårt att ta in. Men i did it! Duktigt av mig. 

Summa på detta är skakig utav bara helvete! 3 stora koppar kaffe och ingen medicin intagen. Harregud. Tur det finns sugrör till kvällens vin. 

Idag har vart en riktigt fin dag. Jobbat, lärt mig postrundan. Efter det mötte jag upp Madde och en till. Åt gott, tjötade skit och sådär. Sen tog jag och Madde en sväng på stan. Köpte eyeliner och snus och alkohol. Så nu är helgen räddad. Haha! Nu är jag sketslut. Så lär sova tidigt. Ska upp till psyk imorgon. Sen är det bara hem och göra sig redo. Whoop whoop! 🍻