Livet

You can't dance to the beat of a heart that's broken
And you can't do this alone

Livet vs döden

Kanske lite dramatisk rubrik, men ibland är det så det känns. Ibland lockar det att inte leva. Ibland är det där molnet alldeles för stort, och känslorna för många, att det kanske är lika bra att avsluta allt. Detta är tankar jag haft i flera år, men aldrig pratat om med någon utom mina kontakter på öppenpsyk. 
Jag har suttit där alldeles för många gånger, gråtit, och inte orkat. Måste livet vara en strid? Måste man alltid behöva bryta ihop? Vad hände med räkmackan en del talar om? 

Senaste 6mån ungefär har jag isolerat mig mer och mer. Varför? Jo, för folk i min närhet hoppar på mig för minsta lilla val jag gör. Då är det lättare att inte prata alls, och stänga ute det som trycker ner mig. 

Jag är vuxen. Jag är 30år. Jag vet vad som kan vara bra och vad som kan vara dåligt för mig. Att provocera mig och anklaga mig för saker som inte stämmer, det gör det bara värre. 

Jag har blivit anklagad för att vara alkoholist. Jag har pga detta lämnat en massa blod samt gjort ett övervakat pisseprov, för att bevisa för omvärlden att jag inte är alkis eller knarkare. Är ni nöjda nu? Ni som påpekar minsta lilla grej jag gör som involverar alkohol? Förstår ni hur jävla kränkt och misslyckad jag känner mig? 

Jag må ha en depression sen flera år tillbaka. Och med facit i hand började allt redan 2010... en dag när jag inte kom ur sängen, mer för att gå och spy, pga att jag var utmattad. Jag minns den dagen alldeles för väl. Och nu för tiden kommer de dagar rätt ofta. Jag spyr inte längre, tack och lov. 

Men, det jag tänkte komma till, anklaga mig inte för något du inte har någon aning om vad det innebär. Att jag väljer att gå ut 2ggr i månaden med mina vänner gör mig inte till alkis. Prata inte skit om mina vänner ni inte känner. Anklaga dom inte för att vara dåliga vänner. För vilka är det som står där, när jag isolerar mig, för att ni attackerar? Exakt. Låt det sjunka in. 

Jag skriver inte detta för att vara elak. Jag väljer att skriva det för att det är enklare för mig att få ut mina känslor. Ja, jag gör det för min skull. Jag är trött på att göra saker för andras skull... speciellt när det handlar om mitt liv. 

Du kanske skulle se över dina egna fel och brister? 

Livet

Alla symptomen finns där. Två steg fram, ett steg bak. Ska prata med psykiatrin idag iaf. Tänk att man kan vara så medveten om sin depression men inte veta hur en ska hantera den. 


Bye 2017

Det har varit en bergochdalbana. Minst sagt. 


Februari började jag jobba 25%. Det höll sådär. Hamnade till slut på psykakuten och var hemma i 2v. Så, i juni blev jag förflyttad. I november blev jag förflyttad igen. Och nu december, förflyttad. Detta har resulterat i kaos i mitt huvud och mående och jag har därför varit borta en del från jobbet, vilket i sin tur inte är bra. Men men... 




Året har så klart bjudit på fina stunder också. Sommaren var väl en av de bättre på länge. Träffade så mycket fint folk. Grillkvällar. Piren. God öl. Osv. Hade min fina Madde vid min sida. Även en trip till Gbg hanns med och jag fick träffa 2 av mina kvinnor. Gjorde världens bästa utekväll med Martina och trillade hem först vid 6 söndag morgon. 




I september blev det lyckat. Alla mina kvinnor, förutom Erika, var på mitt kalas och firade mig. Plus ett gäng till så klart. Det blev lyckat och jag hade en sån härlig känsla i kroppen hela dagen. Att fylla 30år var rätt fint ändå. 




Nyåret var tänkt spendera i Gbg, åka båt med Martina och skåla in det nya året på öppet hav. Men pga att jag inte får ledigt från jobbet, blir jag fast i Jönköping. Men med lite tur kommer Martina hit istället. Har inga planer på att gå ut juldagen, så jag satsar hårt på nyår, haha! 




Nästa år hoppas jag på att slippa bli förflyttad på jobbet, slippa psykakuten, slippa den enorma bergochdalbanan, ha det lite chill liksom. Jag hoppas även på att få träffa Erika. Bästa kompis sen 15år tillbaka men har ingen aning om hurdan hon är mer än i skrift. 


Jag ska försöka ta vara på de vänner jag har och försöka att inte känna mig så ensam. För hösten har varit väldigt ensam... 




Nya tag 2018. Vi ses! 


Livet

Jag är hes. Jag har feber. Jag är snorig. Jag har ont i halsen. And so on. Men pga att jag vart hemma från jobbet sen i onsdags så känner jag att jag måste jobba idag. Med lite tur skickar chefen hem mig. Men det återstår att se. Fick hostmedicin av knutte igår, så natten har varit hyfsad. Sovit som en stock mellan 2-4 iaf. Men men, vi får se hur den här dagen artar sig. 



Kul

den här helgen har varit en av de sämsta i världshistorien. Har varit hemma hela helgen och mest sovit i brist på annat. Så kul är det inte att vara hemma... 

jag får inget socialt på jobbet då jag jobbar själv, i källarn... får inget socialt hemma mer än katten. Är det då så konstigt att jag väljer att gå ut om helgerna? Nej! 
Men denna helgen valde jag att hålla mig nykter för att lugna familjen. Var det kul? Nej! Jag har inte pratat med någon sen i onsdags när Annah var här. På riktigt! Lagom less... 


Vänner vs vänner

Jag värnar om mina vänner. Mina allra bästa vänner har funnits i mitt liv i över 10år. Alla utom en bor på annan ort, men vi pratar ofta och ses när tillfälle ges. Man ska vårda sina relationer. Vilket jag tycker att jag och dessa kvinnor gör. Men... ja, så hittar man nytt, blir glad, har kul, och sen blir dissad. Då blir jag så oerhört besviken... när man satsat allt och lite till på denna vänskapen... därav vänner vs vänner. Eller "vänner". Jag vet inte vad längre... 



Level 30

ja, så var det dags. The big three o. 

Jag hade verkligen ingen aning om hur livet skulle se ut idag, när jag var i 20års ålder. Inte så här iaf, dock. Tänkte att jag skulle ha man och barn och hus. Istället bor jag i en etta med en katt. Men, jag är något lyckligare nu än när jag faktiskt bodde i hus. Men det var nog inte husets fel... 
ingen åldersnoja, mer än att jag alltid sett 30åringar som väldigt vuxna, och jag känner mig inte vuxen. Men det kanske man aldrig riktigt gör? 

Firandet av denna fantastiska dag skedde förra helgen. Mina kvinnor kom. Jag fick fina paket. Fokus var inte bara på mig, vilket var skönt. En sväng på krogen blev det med. Men! Jag tänker åka till mamma idag och fika, för att jag kan! 
Och igår fick jag en fin orkidé av chefen och kollegor. Dom är bäst! Man kanske skulle fylla år oftare. Eller iaf fylla 30 oftare, höhö. 


Tillbaka till vardagen

Idag börjar jag jobba, efter att ha varit ledig i över 5v. Det gick fort. Men det har varit skönt. Och att gå tillbaka till jobbet känns rätt okej. Jag trivs ju. Det enda sura är att behöva gå upp kl 4. Men, jag är hemma om några timmar igen. Så det känns rätt okej. 


Ska till moster och klippa mig idag. Dock bara toppa. Men det blir kvalitetstid med moster och mamma och knutte. Det är fint! 

Annars är det rätt lugnt. Inte stabilt. Men lugnt. Det är skönt. 


Livet

Skriv inläggstext 


Göteborg

Veckan bestod av mycket känslor. Djupa diskussioner. Larviga diskussioner. Allmänt mys. Öl. Krogen. Bästa vänner. Katter. And so on. 

Jag är mer än nöjd. Och tacksam för att Martina lät mig komma och hälsa på. Har sovit som ett barn hela veckan. Martina - not so good. Haha! Jag snarkar tydligen en del. Men så fort jag kom hem och skulle sova, så gick det inte. Fattar inte... 
Hur som är jag nöjd med min resa. Fick tag i nya näsringar för 50kr också. 
Idag ska jag leka med min Madde. Och imorgon blir det grillfest. Whoop whoop! 



Livet

Göteborg levererar! ❤️


Livet

pissnatt, bli väckt vid 8, huvudvärk, zombiemood osv. Så, dagen till ära måste jag krångla med försäkringskassan. De jag behöver ha tag i har gått på semester. Jippi... så får ringa kundcenter, och där var det bara 30min väntetid... älska måndagar och livet... har iaf lagat mat idag. 10p till mig. 


Smartass

Ja, vad ska man säga... har en inflammation i en led i foten, sen typ 4-5v tillbaka. Igår var jag och tränade för första gången på flera månader. Visste inte vad jag skulle göra så jag körde 33min på gåbandet. Var väl sådär smart... men jag har träningsvärk i skuldrarna idag, efter att ha kört lite rodd. Det känns bra iaf! Nästa pass blir väl torsdag och fredag. Så jag tycker att den där foten kan bli hel igen! 



Livet

Det går verkligen upp och ner, hela tiden. Förra veckan var skit. Denna veckan började skit, blev lite bättre, men sen lite medioker. Tappade allt och nu sitter jag är och vet inte om jag ska orka ta tag i allt som bör tas tag i. När det blir för mycket vill jag bara gå och lägga mig... behöver diska, och dammsuga, och städa badrummet osv. Men jag orkar verkligen inte... laga mat måste jag också göra. Och för att göra det måste jag diska... ond cirkel. 


Min fot är fucked up. Går in i V4 med smärta. Tydligen en inflammerad led. Så har köpt dämpningar, eller inlägg, till skorna. Som förövrigt var väldigt otäckt att gå på! Är det inte bättre om 2v ska jag tillbaka. Och då pratade sjukgymnasten om nålar. Så jag hoppas kroppen börjar reparera sig nu! 

I övrigt, rätt lugnt. 


Dagens

Skriv inläggstext 


Midsommar

Min nya tradition för midsommar är visst att vara nykter. Minns inte senast jag firade midsommar med alkohol. Har varit på ett par firande i vuxen ålder, men då har jag varit chaufför. Vilket varit helt okej det också. I år blev det en visit till Ullared med föräldrarna. Det var mysigt! Och jag fick mycket köpt. Inte bara impuls utan nödvändiga saker. Känns bra! Idag är jag allt annat än pigg. Men det ordnar nog upp sig med litervis av kaffe och en dusch. Vid 13 kommer underbara Martina på fika. Det känns bra att ha henne i mitt liv igen. Sen vid 16 är det dags för födelsedagsfest för fantastiska Sofie. Min syssling. Så, jag tror det kommer bli en riktigt bra dag. 


I övrigt är depressionen stabil. Inte haft något bryt på över en månad nu. Undantag igår när jag kollade på tv. Har blivit en sån lipsill sen kraschen 2013. Men det har sina fördelar det med. Är inte alls lika känslokall och bitter som förr. Det är rätt skönt att inte vara det. 

Hur som - livet är på väg uppåt. 




Livet

när man är i hyfsad balans med livet rent psykiskt, så går en och blir förkyld. Toppen! 


Livet ❤

vi börjar komma överens nu. 


Ledig

jag är ledig tills på onsdag. Igår började jag jobba på nytt område, uppe på sjukhuset, och mitt nya schema. Jobb 3 dagar i veckan. Men det är röd dag på tisdag, så jag jobbar bara onsdag och torsdag. Synd om mig! Känns jäkligt gött måste jag säga. Är dock som ett kolli idag. Skulle åkt till Madde men energin vill sig inte riktigt. Så det blir en dag i soffan, varvat med sängen, tror jag allt. Nya tag en annan dag! 



Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0