Okej, för att undvika sura miner - försök inte att nå mig efter kl 19, gärna 18, en vardagskväll!
Har inte blivit störd hittills denna veckan. Men det är väl bara en tidsfråga. Sist jag jobbade så fick jag två sms samtidigt strax innan jag höll på att däcka!
Men man är inte sådär superpigg på eftermiddagen när man går upp 3,50. Jobbar 5,30-14. Och sen ska man hem och göra om allt igen.

Jag tackar så hjärtligt för att jag har så bra syskon.
Min syster skulle iväg och handla lite, så jag följde med och fick skjuts hem. Dock skedde detta vid 18,30 så ögonen gick i kors sen långt tillbaka! Åkte hem till mamma efter jobbet och fick både mat och kaffe. Sen då - handla. Sen var tanken att jag skulle laga matlåda tills idag. Orkade jag det? Hell no! Jag duschade, kollade internätet lite snabbt, betalade en räkning och var i säng innan 21.

Idag skall jag bara hem efter jobbet. Hem hem hem! Laga mat, diska, städa lite och sen gå och sova kl übertidigt!
Imon kommer Jeanette på besök, så då fick jag en anledning att plocka undan lite. Men det ser ut som crap hur man än gör...

Men men!

Jag hatar positiva människor. Eller kanske inte personen i sig. Han/hon kan ju faktiskt vara rätt schysst.. Men jag hatar den positiva andan. Jag hatar hur allt är som om man skulle sväva på rosa moln och leva i en regnbågsfärgad värld och alla älskar alla och blablabla... Lite lätt kräkframkallande.
I mina ögon är sådär överdrivet positiva människor - svaga människor.

Att alltid tänka positivt går inte! Samma sak med troende människor, (no offence Emma), som jublar över att det var guds vilja osv. Förvisso är det väl mer hysteriskt kring gud i Amerikat så rätt skönt att slippa den skiten här. Räcker med alla positiva människor.
Jag snackar inte om de som alltid är glada. Jag kan vara skitglad många gånger - men jag vet inte om jag kan påstå att jag är speciellt positiv av mig. Utan jag snackar om dom som alltid ska hoppa och studsa av positivitet, försöka med sina meningslösa mantran och bracka på alla andra det och alltid hela tiden babbla på om hur bra allting här.

Face it - livet är inte bra!
Släpp muren och lev istället! Ja, positiva människor är svaga individer som blundar för verkligheten.
Det enda som jag kan tycka är roligt med positiva människor är att händer det nått - så är det världens nederlag för dom. "Oh nej, min klack gick sönder - oh nej, någon sa något ont om mig - oh nej, det är krig".
Okej, köp en ny sko eller använd lågskor. Någon säger något dumt om någon varje dag, alla är inte älskvärda jämt! Och ja, krig är det men vad kan du göra åt det? Ingenting!

Jag vet inte om min tanke kommer fram. Klockan är ju ändå kring 4,30 och ögonen går i kors. Jag blir bara så sjukt less på positiva människor som alltid kommer med kommentaren "Ryck upp dig, se inte så dyster ut!". Vem sa att jag inte vad på bra humör? Bara för att jag inte sitter och ler och måste prata gott om mina nära och kära så betyder inte det att jag inte är på bra humör. Men - en positiv människa förstår inte bättre!
Jag snackar inte om dom som är lyckliga för att dom tex är kära, eller fått ett bra jobb eller vad som. Utan dom som lever efter "Tänker man positvt så blir det positvt".

Att knäcka en person i den tankegången är så lätt.
Och så roligt.

Så är det!

 

Ja, det här är ett inlägg om ålderdom. Nej jag har ingen åldersnoja i den graden som ni nu tror. "Oh nej nu kommer 25års krisen buhu!". Neheni! Så kul ska ni inte ha åt min bitterhet för att jag blir en oldie. Det som bekymrar mig är - blir man inte mognare än såhär?
När jag var yngre, säg 12-13 så tänkte jag "När jag är 25 då jäklar har jag allt jag vill, livet har löst sig och jag är en bra människa och mogen utav bara fa-an" som ett slag i ansiktet på folk i min närhet som alltid såg mig som en 5åring som inte kunde nått.

Och här sitter jag. Förvisso bara 24år än så länge. Men det går uppåt snart! Och vad har hänt? Ingeting!
Jag är lika omogen och dryg som en jagvetintevad. Hade diskussion med en kollega på jobbet, hon frågade hur gammal jag var, sagt och gjort, jag blir 25 i höst. Men jag la till att huvudet inte riktigt hängt med. Samma sak var det för henne, enligt sig själv. Så känns tryggt att jag kommer vara lika dryg som 50+!
Jag frågade min karl varför han inte skrattar åt mina skämt, får som svar "För din humor är lika mogen som en 3åring". Ja jag vet att allt det här är det som gör mig till den jag är. Men jag trodde faktiskt i mitt stilla sinne att jag blir nog mogen  - nångång! Men nä! Jag tvivlar!

Jag kommer heller aldrig bli en snäll människa. Detta var något som slog mig igår. Jag har alltid hjälpt till, alltid hjälp människor i min klass när man gick i skolan, även de som inte var speciellt snälla, så har jag alltid hjälpt till och sagt ja. Till och med mot mina då bästa vänner. Men när jag väl behövde hjälp så hade jag ingen där. Därför är jag en elak person numer och det står jag för!

Så kort och gott; Jag är en elak och omogen person för att fylla 25år iår och det lär inte bli bättre än såhär.

Vad kul det är när man är precis på gränsen till att försvinna in i drömmarnas land - och telefonen ringer och man rycker till som en idiot och kan inte somna om på 2 timmar....
Om ändå karln kunde titta på telefonen ibland innan han ringer. Fuck vad irriterad jag var på honom då!
Men jag skall ut till honom idag iaf. Sen hem igen på lördagkväll. Gotta love flängande - inte!

Imon efter jobbet ska jag hem till mami och äta middag. Så slipper jag tänka på matlåda till arbetsdagen. Skitbra!

Världens sämsta serie är nog Big Shots. Ett gäng mansgrisar som alla är otrogna och bara gnäller om sina liv och deras tillvaro och att det är så synd om dom osv osv. Idiotas.
En annan dålig serie måste vara Sofias Änglar.
Tvn är min bästa vän när jag är hemma. Synd bara att den visar sån skit.

Det känns stabilt att gå och lägga sig kl 20, däcka innan 21 och fortfarande vara hysteriskt trött när man vaknar. Men idag skall jag till Linda och göra det sista på håret så med lite tur kommer jag inte däcka så fort jag kommer utanför portarna på jobbet.
Tror att jag börjar få ordning på luggen nu. Tar ett par gånger innan man får till knycken på den!


Åh, jag har noll motivation just nu!