Lite så är det faktiskt. Som alla andra tidigare år blir det en årssumering. Och som alltid blickar jag tillbaka på året, slutet av förra året, för att se vad jag pysslat med.
Det här året började som en skopa skit, på sätt och vis. Det var ju det där med tanden. Januari månad flyttade jag till Norrahammar och tog ett kliv i rätt riktning. I februari hittade en lite karl mig och lyckades på något vis lura över mig på kaffe en kväll efter jobbet. Sen dess har vi i stort sätt umgåtts varje dag. Jag ångrar ingenting. Och det var början på en ny resa i mitt liv, som fortskrider än.
I love it!

Jag trodde seriöst aldrig att ett liv, mitt liv, kunde ändras så kopiöst jävla mycket på bara lite kaffe. Och det här har nog varit bästa året i världshistorien.

Jag hittade mannen i mitt liv. Lagom till jag började tröttna på supalivet och hade en härlig ursäkt att fimpa flaskan, och ta det lugnt istället. Jag slipper sitta ensam hemma om dagarna och jag har någon att dela mitt liv med. Jag har någon att prata med, jämt. Jag har någon att bolla idéer med, någon att avreagera mig på, någon som tröstar mig - jämt.
Josie vs Livet: 1-0.

Egentligen har det inte hänt så supermycket detta året. Mer än att jag är så jävla glad och vardagen känns lättare. Jag jobbar som vanligt, umgås med mina små söta vänner, jag har min skara kvinnor. Jag var iväg på lite bilhärjande i somras. Osv osv.
Jag trivs med tillvaron och jag hoppas att det bara blir bättre.

För ett år sedan låg jag tvärdäckad i soffan. Svullen i ansiktet och febrig och hemsk.. I år sitter jag i köket hos my man ute i skogen. Han lagar mat och svär, jag tittar på.
Nej, det trodde jag aldrig.

Hej då 2010 och jag väntar med spänning på vad 2011 har att erbjuda.

Gott nytt år på er!

Ungefär en vecka sedan jag skrev sist. Och oj vad ni måste saknat mig! Woho!
Julhelgen gick förbi fort och smärtfritt. Julafton bar det av i smärre snöblåst, till bussen för att åka till mamma för att fira hennes födelsedag. Och jag blev så glad när allt blev så fint på en. Sminket landade bra och fransarna klabbade inte, håret var finfint och det var bara... fint. När jag kommer fram till bussen, vilket tog 25min att gå till lite otippat, så var jag helt svart i nyllet... KUL! Så när jag kom till mor såg jag ut som skräp. Men men.. Väl där var det hålligång med maten - potatisgratäng och kött/kyckling. Skitgott! Mor fick paket och ja.. jag är fyndig! Hon visste vad hon skulle få eftersom jag ringt och bett henne säga rakt ut vad som passar - ett presentkort, på kappahl! Men så gick jag förbi lagerhause och såg en låda där det stod "Här får du en grej du inte trodde att du skulle få" eller vad det nu stod. 10p till mig!
Runt kl 17 kom my man och plockade upp mig och vi for hem till honom och bytte julklappar. Han fick ed hardy parfym och deo av mig, och han gav mig en stor låda inslagen i reklampapper och jag var beredd på någon fetinggrej... Öppnar lådan och i där har han rivit hur mycket reklam som helst! Så någonstans där i skulle det ligga två paket. Jag hittade ett, som var något partyset med muffinsformar och kakbricka i papp med piratmotiv. Fränt som tusan. Och så skulle jag ha tag i det andra... hittade inte. Han letade men sket i det sen. Efter en stund pep han iväg och kom tillbaka och skrattade gott åt mig som inte hittade nått paket. Så rätt som det är kastar han ett kuvert på mig och skrattar åt mig ännu mer. Då hade han inte ens lagt i andra paketet. Väl där i låg en lapp och 800 riksdaler. Så dom ska jag unna mig något fint för.
Runt 20,30 var vi båda smått rastlösa och drog iväg en sväng. Hamnade hemma hos hans far där vi fick gröt och runt kl 22 åkte vi hemåt igen. Så var den dagen förbi.

Juldagen blev det sovmorgon. Hakade på my man till garaget och hjälpte honom lite innan Linn kom och hämtade upp mig. Vi handlade fika och sen till Habo och tjötade skit i närmare 3-4timmar. Hon åkte framåt fem eller så.
I samma veva kom my man hem. Slöröva lite i soffan, sen laga mat, slöa lite till.. Bli rastlös.. Sen åkte vi till garaget igen och satte ihop allt igen. Åkte hemåt vid 22.

Annandagen blev avfärd till mor igen för julbord. My man skulle till sin mormor på julfirande. Så vi har inte firat jul ihop. Men det är ju ingenting man måste göra precis. Klaffar det inte så klaffar det inte. Han plockade upp mig  på vägen hem och vi var la hemma till kl 18 eller nått. På kvällen blev det väst göte med alla gamla kändisar plus mamma och Knutte. Jag hade trevligt trots smärre misär som jag väljer att inte gå in på. Men för er som vet vad som hände - allt är lugnt.

En ny måndag - vilket var igår. My man låg däckad precis hela dagen... Jag åkte hemåt vid 15 ungefär för att möta upp Emelie i stan för julmys. Emma var tydligen sjuk så hon kom inte. Men jag och Emelie tog en tripp till Ica, köpt så jäkla mycket svull och käkade som om vi var bottenlösa. Tills vi låg utfläkta i soffan och kved i magsmärtor och var ynkliga. När den värsta biten var över gick vi på't igen!
Vi bytte julklappar. Fick en portmonäliknande sminkvästa och innan Emelie sa att det var en sminkväska trodde jag att det var en pengapung och undrade vad i h-vete ska jag med den till och hur tänkte hon där?! Men... Det var en sminkväska! Vilket jag inte insett kan vara väldigt bra att ha! Så nu slipper mitt smink ligga överallt i väskan och drälla runt så man knappt hittar det. Kanon! Så nu har jag en tantnessecär och en plyschsminkväska, typ. Lövly!

Idag ska jag bort till Tant Linda och hjälpa henne med något kort, sen skulle hon köra mig till stan för hon är en sån snäll kvinna. Ska möta upp my man i stan och kolla läget lite. Vad som ser resten av veckan vet jag inte. Har ingenting planerat alls. Ska börja jobba på lördag, det är det enda jag vet.

Så, en tråkig veckosumering!
Slit den med hälsa.

Kommentarer som trillat ner i bloggen pga att jag är en sådan otroligt hemsk människa.

Juli 2009
inte var det nån risk för att du skulle höja trevligheterna till någon ny nivå precis. kanske va tur att du satt på kanten så att du inte drog ner stämningen på oss övriga. om det blir nån mer gång jag bjuder på middag så kan du ju stanna hemma om du är på dåligt humör. behöver ju inte drabba de som var där för att ha kul. hysteriskt bra humör du va på. Tack oj sarkastiskt

November 2010
jakanske är din bror till blod men mer än så är det inte, varför i helvete ska jag glad över att du har det bra och att du har fått ett bra liv, jag skiter faktisk i att du har ett förhållande christian det rör inte mig ryggen, inte min sak att bry sig i, men att du är en egoistisk skit det står jag fast vid, varför ska jag ha kontkt med dig när du visar ett fullkomligt ointresse för mig och din brorsbarn.
skit ner dig långsamt

Nej jag har då aldrig brytt mig - någonsin.
Uppenbarligen.
Fy skäms på mig!

Ja, snart är det Jul! Skriker alla barn frenetiskt och sliter i alla julklappar, springer runt och yr och man blir allmänt utmattad. Varje barnfamiljs dröm! Eller?
Julen är inget att fira. Det är en girig högtid som låter bortskämda snorungar vara lite till bortskämda.
Ändå sitter jag och tittar på de flesta julkomedierna som visas på tv. Om den lyckliga familjen, dom fina presenterna och den magiska tomten... Jag tittar på dom för att jag tror att det är sådär varje lycklig familj har det kring jul.
När jag var ute hos my man i herromdagen, och såg berget av alla kartonger och tidningspapper som är i huvudhöjd.. Fick jag en flashback från sista julen i Bankeryd. Inget julpynt, jag minns inte om vi hade julklappar, ingen julgran. Ingenting. Så jag tog ett gäng flyttlådor och staplade på varann, tillsammans med en luden fäll, för att bygga mig en julgran... Jag var i 10års ålder och det var nog den trasigaste julen någonsin.
Ju äldre man blir desto mer får man inblick i hur ytlig julen är. Jag har förträngt det mesta från min barndom - likaså alla jular. Näst sista året vi skulle fira jul med mammas biologiska mor och far, hade jag sagt till mor exakt hur det kommer gå till. Vem som kommer säga vad. Vem som kommer hålla med. Vem som står i köket och vem som går och smygsuper. Mor insåg hur rätt jag hade. Men vi skrattade mest åt det. Sista året vi firade med dom hade jag - hör och häpna - julkänslor. Jag såg fram emot alla syskon som skulle komma, moster och kusiner. 30min innan utsagd tid ringer det på dörren. Mamma hade precis smitit ut för att röka Innan alla kom. Men ingen hade räknat med för tidig ankomst. Och där stod dom.. De små alkisarna. Nej, jag är inget fan av julen.
I år blir det lite annorlunda. De senaste åren har vi lagt fokus på mammas födelsedag istället, på julafton. I like! Efter detta kommer jag inte åka hem och sätta mig ensam som alla andra år. Jag kommer bli hämtad av my man och vi ska dela julklapp med varann. Jag har 3 personer att tänka på vad gäller julklapp. Gubben, Emma och Emelie. Men pengarna lär ju försvinna ändå, än på julklappar. Som alltid.
Jag blir alltid lika bitter kring den här årstiden!

Hur som haver.. Snön dödar mig! Ute hos my man kom det ca 40cm på ett dygn. Skitkul. Vi kom ingenstans. Tack och lov finns det snälla bönder till grannar som kom och plogade bort all snö på vägen och parkeringen, och jag och my man hjälptes åt att gräva oss från huset till bilen och hitta bilen. Och skjuts in till stan fick jag, för my man skulle in och byta däck och jag skulle bege mig hemåt. Linda skulle komma och titta på mitt hår. Hon blev orolig när allt var i en enda stor boll mot slutet, men det artade sig. Så order från henne var att bomba håret med inpackning. Vilket jag ska göra så fort min energi visar sig. Min sjukdom ligger och retar mig och vill inte gå tillbaka, eller bryta ut. Jäkla skit... Men i natt har jag sovit som en smärre gris och vaknade sent. I like it!
Ev kommer Alex hit på kaffe idag också.
Och hey, jag har dammsugit för första gången sen Earth Hour i mars. Jag har kvar märken på golvet efter my man. I Hela lägenheten! Men jag gillar dom. Så dom får nog vara kvar.

Snart är det dags för den årliga sumeringen av året. Måste knåpa ihop den snart så jag bara kan lägga ut den på nyårsafton, som tidigare år. Det får bli senare...

Jag vet inte vad, men jag gillar den här låten. Den är lite småtöntig. Men lyssnar man på texten, och har världens bästa man. Som jag vet att många sitter och tycker... Då bör man gilla den här lite iaf.

Idag är det en helt vanlig och tråkig dag... När jag jobbade 4-6dagar i veckan, fram till ca 17 nästan varje dag.. Så såg jag fram emot den där döda perioden som är i december som det inte finns något att göra på jobbet. Nu har jag jobbat endast 6 dagar i december och det enda jag vill är att jobba röven av mig. Mycket för att jag vill ha pengarna, men även för att det är så Tråkigt att gå hemma...
Och i januari är det tydligen någon personalfest på jobbet, för alla som jobbar.. Om man inte är med så är det nästintill obligatoriskt att jobba dagen efter. Jag är inte ett dugg sugen på någon jäkla personalfest med folk man inte ens vet vad dom heter, eller att dom ens jobbade på stället. Och med tanke på hur lite det är att göra framöver, vem vill inte jobba då? Nej, det känns som att hela den där festen är som bäddad för skandaler och annat skit.

Idag tänkte jag åka upp till A6 och köpa lite skit. Men tanken slog mig att det finns ju roligare affärer på stan. Och stan skulle Tina besöka efter jobbet. Och my man vill inte gå på varken a6 eller stan med mig. Hej Tina! Men återstår att se hur dagen blir.

Imon är det julmys på jobbet. 15,30. Hysteriskt knasig tid. Men vid 16,30 är det after work på restaurangen, och om vi ville kunde vi ju titta in där. 58kr för mat och dryck. Blablabla. Det märks att det nästan Alltid handlar om alkohol nu för tiden, när man själv inte är inne i dimman längre. Men men.

Jag var och rotade i min externa hårddisk för ett tagsen. Och hittade lite småskit som var.. Väldigt gamalt!

Woho! Lön! Lövly. Undra hur jag ska spara den... Fyfan.. Köpa mina måsten och betala alla räkningar och sen.. spara...

Hur som haver. Så hade jag feber igår eftermiddag. Ignorerade det totalt. Hade feber i morse. Tog en tablett och såg glad ut. Speedade som fan innan lunch för att inte hamna i skiten. Överlevde dagen genom att svettas som en gris. Och ignorera funkar nog. Febern verkar ta sig neråt. Spännande!

Imon ska jag få träffa my man - igen. I like!
Och jag hoppas på att få lite mer sömn i natt än jag fick natten till idag...

Blabla

Ibland känns det så. Och allt mer oftare nu för tiden. Jag trivs inte i Norrahammar... Det var sådär kul att kliva ur bilen och vinka bajbaj till my man, som skulle åka hemåt för att.. Inte göra någonting. Så nu sitter vi i varsinn soffa på två olika håll och gör... Ingenting. Jag hade lite grejer att fixa med hemma så var tvungen att åka hem. Och lär inte träffa my man förrän på torsdag.

Igår var en intensiv dag! Började med att my man ringde JRAB kl 11 ungefär. Det vart stopp i hans avlopp ett tag och innan hans operation var det ingen idé att stöka för mycket med det. Då vi hade hoppats på att spolningen som hans far ordnade skulle räcka. Så var inte fallet... Så sagt och gjort, han ringde Jrab. Han sa då att det kanske är svårt för en lastbil att komma ner på hans lilla väg men chauffören kanske kunde avgöra det bättre. Runt 12 kom en lastbil. Chauffören kom upp till huset och sa "Fixa lite grus så är det inga problem". Sagt och gjort, igen. Gruset kom. Lastbilen åkte neråt. Lastbilen fastnar. Lastbil drunknar i snön. Skit... Chauffören försöker greja med avloppet från där han står iaf, medans jag och my man åker bort till Brogår'n för att se om dom kan komma med en hjullastare och dra loss lastbilen. Dom skulle komma och hjälpa till. Vi åker tillbaka och jag ska meddela chauffören - vilket resulterar i att jag får hjälpa honom att trycka på lite knappar istället för att sitta i bilen och värma mig. Han fick rent avloppet. Woho! Ett problem ur världen. Jag får sätta mig i bilen med my man (som flyttat på sin bil för lastbilen skulle kunna vända på hans "parkering", men kom aldrig så långt). Efter ca 30min kommer hjullastaren med 2 gubbar. Drar loss lastbilen. Åker iväg och lastbilen står still. Jaha? Efter några minuter kommer dom tillbaka med en jäkla kätting och drar lastbilen upp hela vägen till den stora vägen. Allt detta tog närmare en timma. Kl 15 ungefär var jag och my man innanför dörren igen. Lagom nedkylna och lagom hungriga, då vi inte ätit frukost. Lövly...

Vad gjorde vi idag då? Åkte till Briljanten och köpte en tårta och gav till Brogår'n som tack för hjälpen. Den såg god ut!

I november månad jobbade jag bajsmycket. Fick mindre lön än jag förtjänat för dom timmarna och 900spänn gick till matavdrag. Jag hatar det där... Inte en chans att man äter för 900 på en arbetsplats. Vi hinner ju knappt gå på dass så hur ska vi hinna äta? Idotiskt påhitt det där.
Ännu surare är det att jag inte kan njuta av pengarna... Jag får betala räkningarna och köpa min mat och de julklappar jag ska köpa och present till mor. Sen får allt annat läggas undan så jag klarar nästa månad. Jag hatar december...

Förövrigt håller jag nog på att bli sjuk. Körd i halsen, tung i huvudet, och frusen.
Så bara för det ska jag unna mina öron en tvätt. Inte för att det har med varann att göra. Men dom luktar skit. Så kanske inte Tina spyr på mig imon.
För imon får jag jobba! Ha-HA!

Jag fick sms av my man nyligen.. Han får inte åka hem idag. Wääääh! Läkarn vill ha koll på honom under dagen, så imon får han komma hem - med lite tur. Men det är ju ett helt dygn kvar! Vad ska jag göra nu? Jag hade ju tänkt åka till honom och spendera hela dagen och helgen med honom. Jävla skit.
Snacka om att man kan bli "Beroende" på kort tid.
Han kom in i mitt liv i samma veva som jag var trött på krökandet. Så jag spenderade all tid med honom istället för att supa runt. Vad ska jag göra nu då? Vem ska jag leka med? Hur ska jag få dagen att gå?
Hej panik... Panik är väl fel ord. Men.. Vad ska jag göra då?!

I natt har jag sovit som den gris jag är. Om det var på eget initiativ eller den halva sömntablettens hjälp skiter jag i att spekulera. Jag vaknade strax innan kl 8 i morse av en trevlig slipmaskin. Underbart med lägenhet...

Igår var första gången, någonsin, som det inte kändes okej att gå in i porten och upp till lägenheten. Det kändes jobbigt och tog emot. Klart det var trevligt att dimpa ner i sin egen soffa som är totalt jävla underbar. Men det kändes inte hemma. Så nu vet jag inte vart "Hemma" är längre. Kul... Kan man inte bli mer förvirrad så hey, vi släpper en sten och vrider om alla känslor så du inte känner dig hemma också. Woho!
Underbart...

My man befinner sig i göteborg och skall opereras idag. Peppar peppar.
Alla vet hur mycket jag älskar sjukhus. Dock tycker jag det är tråkigt att operationen är i götet och inte här i stan, för då hade man ändå kunnat besöka honom.
Så eftersom jag är en sån otroligt bra och snäll kvinna, ska jag ut till honom idag och skotta en gång till honom. Det snöar nu och lär vara dubbelt så mycket snö där ute. Och Martina är en snäll kvinna som ska hjälpa mig. Lövlö med underbara vänner.

Hon slutar förövrigt tidigare än jag räknat med, så om jag ska hinna till mor innan måste jag bege mig rätt snart. Men jag är ju färdigduschad och håller på att svepa i mig kaffet. Men jag är slö. Slö alabama!

Har grejat med lite bilder också, som jag ska få framkallat av Linn i så mycket som A4-format. 45bilder tyckte inte jag alls var mycket och var beredd på att jag skulle överskrida det direkt. Men jag är bara uppe i 25 och nu står det still... Får bli kvällens beskymmer istället.

Blabla.

Kom hem för en knapp timma sen, för att kolla så mitt hem levde, kolla posten och bara.. Ta det lugnt. Ska iväg till Habo senare men eftersom my man ska leka i garaget hela kvällen såg jag ingen anledning att sitta hos honom hela kvällen, utan tar en tur hemåt och sen åker till honom senare. Win win. Woho!

Appropå minusgrader... My man hade -22 igår.. Jag är glad att jag inte var där för att gå dom där 1,5km kl 6 på morgonen då. blö..

Tog snabbvisit på stan med Tina efter jobbet också. Var inne i några av de nya butikerna. Jag insåg återigen att det hade suttit fint att vara rik. Sen ska jag nog be Tina lära mig hur man unna sig saker utan att skämmas.

Imon skall jag vara en duktig kvinna och följa med min man på glöggkväll hos hans chef, som moraliskt stöd. Jag gillar inte glögg och känner ingen som skall närvara. Kan bli... stelt.

Hur som haver, så kommer jag inte finnas närvarande vid datorn förrän söndagkväll eller måndag kväll. Dunno... Så, mobil is the shit.
Nu ska jag bannemej ringa Mami!

Undra vad jag gjorde 1 dec förra året. Tåls att kolla upp.
Där har ni alla blogghatare fördelen med en blogg! Vad gjorde jag då? Man kan gå tillbaka och glo och se vad som hände den och den dagen osv osv.Tidigare inlägg i min blogg är riktigt, riktigt sura, bittra och negativa. Och nu skuttar bloggen runt på rosa moln... Eller kanske inte riktigt.
Just nu sitter jag i soffan, på slätten, med en kopp kaffe och håller på att klä på mig. Ja, vi tar det långsamt fram. Men jag har en bit kvar innan alla kläder sitter där dom ska. När det är -17,5 grader ute, krävs en rejäl mundering i form av Mamma Lans stickade kläder. Sicken tur att jag gick dit igår och fick med mig knästrumpor i ull och mössa i ull. Lövly!

Ohlala på nyhetsmorgon sa dom nu att om 21 dagar vänder tillvaron och det börjar bli ljusare ute.

Woho!