Giv mig styrka
Telefontid med läkaren idag. Någon gång mellan 15-16. Ska klistra fast luren på mig, så jag har någon chans att svara denna gången.

Dag 2 med ingenting på schemat. Så skönt. Eller ja, förutom en tripp till huskvarna i eftermiddag och fika hos mannens mormor. Powernap snart.

Jaha
Och nu då? Glädjas lite? Na. Det kommer nog. En annan gång. Kanske.

Sabotören Sören - som älskar att hata mig. Tur vi har nått gemensamt då.

Sabotören Sören - som älskar att hata mig. Tur vi har nått gemensamt då.
Måndag
Jag fattar inte! Min kropp pallar verkligen inte stress längre. Försov mig till superviktigt ärende i stan. Fick nästan springa till bussen och hann iaf få mig en kopp kaffe. Så här sitter jag på bussen med både andan och hjärtat i halsen med diverse andra klumpar (?) och skakar. Seriöst. Skakar! Så. Jävla. Jobbigt! Magen gör våldsamt ont i kombination av detta. Så skönt.
Och min sjukskrivning går ut om mindre än en månad. Känns ju också jävligt gött!
Hatar detta.
Färg
Är det Pridefestival, så är det!

Min mamma
Om man bortser ifrån att hon är bäst i världen, så är vi jäkligt lika varann.
I måndags var vi ute och åkte och mamma kläcker ur sig följande "Jag har inget bröd hemma så jag måste köpa yoghurt" okej?
<3
Kärlek från en vän

Ingen plockar en maskros och ger åt sin vän
Den får stå där den står tills den dör
Fast än lysande gul är den ansedd som ful
Den får stå där och känna sig utanför
Så jag plockar en maskros och två eller tre
Som jag ger till den vän jag har kär
Och nog låter mig gud nonchalera förbud
Som vi inte har nytta av här
Söndag
Ibland funderar jag att skrika ut "ja jag är sjukskriven. Nej jag mår inte bra. Har du inte brytt dig innan så gör inte det nu heller. Så, frågor på det undanbedes. Är vi överens?".
Jag är så Jävla trött på folk som tittar ömkande på mig, klappar mig på axeln och lägger huvudet på sne, följt av "är det bra?". Nej tyvärr. Och jag vill inte prata om det.
Jag älskar mina vänner, dom där som står mig riktigt nära, som inte ens frågar hur jag mår! Varför? För dom känner mig så pass väl att dom vet att jag inte vill prata om det. Jag vet att dom bryr sig om mig, för, hör och häpna, dom hör av sig emellanåt.
Just sayin'!
Fail
Stod i köket och funderade. Och tanken slog mig "det ligger nog i tvätthögen". Så jag gick till tvätthögen. Började rota. Någon sekund senare "vad gör jag?" Följt av "vad var det som låg här?" osv. Nu, sisådär 20min senare, har jag fortfarande inte kommit på vad jag skulle med tvätthögen till. Jag vet bara att jag tänkte att något låg där. Vad detta något är, får jag nog aldrig veta.
That's life!
Instinkt
Varje dag blir jag påmind om att jag faktiskt inte är frisk. Ibland kan jag tänka "äh vafan det är la inte så farligt". Sekunden senare gör jag nått helknäppt. Som att gå ut med disken i badrummet. Eller nästan häller yoghurt i maten istället för mjölk. Säger fel ord, men i mitt huvud är det helt korrekt. Tills någon då ifrågasätter hur jag menar. Så menade jag ju inte, eller? Minnet är som Doris i hitta Nemo. Hon hette Doris va?
Livet är en strid. Men det vore skönt om det inte var Stockholms blodbad varje dag. Blir så jobbigt i längden då.
Walla!
När jag såg den här bilden så började jag fundera över hur många bröder jag ha. Eller kanske har. Eller bör ha?


Eller råkar ha. Tycker det är en av de bästa bilderna på länge iaf!
...
Bryta ihop och gå vidare var det ja. Hur tragiskt det än må vara, så är det det enda som funkar just nu. Om det så bara är för ett par dagar. Hur många är det ingen som vet. Känslorna spelar rysk roulette och humör har en egen bergochdalbana. Rätt som det är kan jag fnissa åt något. Sekunden senare sitter jag och lipar. Och kan inte sluta. Trött på det här.
Running bear
Same old, same old.

Huvudvärk, trött och liiiiite illamående.
Har så mycket jag vill göra. Testa. Greja med. Men jag orkar inte. Jag ser ingen mening med det heller.
I slutet av maj är det 30års fest. Kan man gå dit i mysbyxor tro? Ungefär på den nivån det är. Och mamma har sytt två finfina klänningar till mig. När ska jag använda dom? När man knappt orkar klä på sig... Jag är trött på att ha det såhär. Men det finns inte så mycket att göra åt det. Det tar tid.

Lite humor finns det kvar iaf. Ett gott tecken.
Walla!
Idag har jag lapat sol i 2 timmar och försökt intala mig att jag kommer bli piggare och må bättre. Än så länge: nej. Fortfarande huvudvärk och är trött som en tok. Sova? Alldeles snart.


Fredag
Enda fördelen med att vara uppe såhär tidigt är att det iaf är ljust ut. Varför det nu egentligen skulle vara en fördel? Så, glöm det! Har inte varit uppe såhär tidigt sedan jag jobbade. Med undantag för resan till flygplatsen mitt i natten då. Ska bli intressant att se vad som blir av den här dagen. Är trött satan!
Vänskap
När den är som bäst. Fåtal som bryr sig. Men de som bryr sig, gör det med hela hjärtat.

Kärlek <3

Kärlek <3
Va?
Så känns det idag. Är helt väck. Huvudvärk sen igår. Redan slängt i mig 5 piller av diverse innehåll. Inte konstigt att jag inte är hungrig med tanke på alla tabletter jag stoppar i mig. Kommer nog dö i tablettform.
Kaffet har inte varit godare än just idag. Är man trött är det extra gott på nått vis. Och peppar peppar mår jag inte illa än. Men det gjorde jag hela förmiddagen igår. Så då kanske jag slipper det idag?
Började dagen med att ringa lönekontoret, för hon ville berätta något. Insåg när jag presenterade mig att jävlar vad rutten jag måste låta!
Igår hade jag snabbdate med syster. Dumt att hon jobbar så sent. Man hinner inte ses så mycket. Men hon var snäll ovh kastade av mig i huskvarna i Arnes garage. Så tjötade lite skit med honom. Sen var han hygglig och kastade av mig på slätten. Och här ska jag sitta tills imorgon. Ska sitta i min bubbla och hypnotisera bort huvudvärken och dricka saft.
Imorgon måste jag gå upp ca 4,30-5,00. För jag ska åka buss kl 6! Det har jag inte gjort sen jag jobbade. Lär vara förstörd imorgon. Totalt! Vem kom på att det är bra med en sådan tid liksom!?
Det hände nått

Fredagsmys



Skryt lagom
Eller helst inte alls. Skryta är nått jag gör ytterst sällan. Gör jag det, så är det över något jag är väldigt stolt över, eller något som bara jag anser är värt att skryta om. Och det är precis det jag ska göra nu!
Jag har aldrig varit direkt fascinerad av kända människor. Mer än kanske då de jag avgudar och bli svag i knäna av. En av dessa är James Hetfield. Menar, du kan inte skriva hetfield utan het. Just sayin'.
Hur som. Min man sitter som varje morgon och tittar på nått träligt bilprogram på Discovery. Dock, idag kände jag igen en av männen i programmet. Googlade och hittade en bild från förra årets mässa. Mannen på tvn var han som byggt James hetfields bil. Jag blev helt lyrisk och hade stora tankar om att lägga mig på bilen, för då har jag indirekt haft kontakt med James hetfield. Det var ju ingen som såg! Men mannen hindrade mig... Wonder why... Vi gick vidare. I nästan hall stormade en vild amerikanare förbi. Han hojtade på my man och sa "hey, is your dad comming up today?" Nej tyvärr. Mannen avslöjar för mig sen att det var han som byggt mr hetfields vrålåk. Jag tror jag dog lite just då. Och när jag såg denna man på tv nu, upprepades detta för mig i skallen, ironiskt nog lagom på påsk och allt. Så ja. Jag skryter om att jag indirekt pratat med hetfield. Det har jag egentligen inte. Men det skiter jag i! För detta är så jävla häftigt!
Lycka är
När man saknar sina kvinnor något enormt, och de på kort tid överraskar med besök. Allihopa! Förra veckan var det Emelie. Imorgon är det Emma. Och sist och minst i skaran - Linn. Som helt apropå ingenting meddelar att hon är i hva typ nu. Jag dog lite. Precis vad jag behövde nu. My ladies.