...

Bryta ihop och gå vidare var det ja. Hur tragiskt det än må vara, så är det det enda som funkar just nu. Om det så bara är för ett par dagar. Hur många är det ingen som vet. Känslorna spelar rysk roulette och humör har en egen bergochdalbana. Rätt som det är kan jag fnissa åt något. Sekunden senare sitter jag och lipar. Och kan inte sluta. Trött på det här. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0