Är det min tur, igen, att vara den som känner sig ensammast i världen? Den som tackat nej för många gångar eller hållit sig nykter "för länge" för att inte vara den någon man vill umgås med? 

Kuren avslutad. Bröstet värker. Ingen tid för operation än. 

Ja men vi kör la lite antibiotika igen då. Började i torsdags och ska äta i en vecka till. Någon förbättring? Nä. Är jag förvånad? Nä! Nu är det i princip bara att vänta på att få en tid till operation. Ingen mer lapisering. Besöker mest sköterskan för att uppdatera henne om läget. Igår mördade hon bröstet pga behövde komma ut sörja. När jag väl kom hem, hade fixat käk, ätit och slagit mig till ro i soffan så kände jag mig inte helt hundra. Se där ja! Kör vi lite feber på det med! Igen!