Livet

Är det min tur, igen, att vara den som känner sig ensammast i världen? Den som tackat nej för många gångar eller hållit sig nykter "för länge" för att inte vara den någon man vill umgås med? 

Idag har jag varit ovanligt pigg. Att jag känner mig pigg sker kanske en gång i halvåret. På sin höjd! Så idag kände jag att jag ville hitta på nåt. Ingen nappade! De varken kunde eller ville. Något som då gör mig än mer irriterad är självömkande. Ja, jag började tyvärr med självömkan. Men när en försökt att hitta på nåt och sen dyker det upp att alla är så tråkiga, då är jag sugen på att va tråkig på riktigt. 

Tidigare var jag väldigt frisk på att supa sönder mig varje helg. Jag mådde inte bra och dövade det med alkohol. Så, nu är det framme! 
Jag jobbar inte så längre. Senast jag ens drack alkohol var helgen i Gränna. Det var mitten på augusti. Så idag kände jag "idag vill jag ta nåt glas och kolla på folk" men nähädu! Den gick jag minsann bet på. 

Det blev soffan och netflix, i vanlig ordning. Denna veckan har jag nog bara träffat vårdpersonal och BST. Nej! Jag hängde med Jessica en sväng i tisdags också. Det var grymt härligt! Vi hade en del att prata om, om man säger så. Haha! 

Nu ska jag och bitterheten sova iaf! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0