...

Jag vill skriva. Men vet inte vad jag ska skriva. Vill få ur mig alla känslor. Skaka omkring helvetet och ruska av mig allt som gör ont. Tänk om det vore så enkelt. Resa sig ut rännstenen och komma åter i ny skepnad, starkare än någonsin. We are all in the gutter, but some of us are looking at the stars. Det lilla i det stora, gör det värt det. Men jag kan inte se det lilla. Nu är jag rädd för mig själv igen. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0