Livet

Klockan är snart 4 på morgonen, och jag har varit vaken sen 1,30. Fick en brutal käftsmäll från ingenstans och sitter nu här och gråter. Jag saknar Linn. Jag saknar att känna att livet är bra. Jag saknar att kunna sova. Jag saknar rätt mycket. 
Det går inte att förklara hur sjukt less jag är på tillvaron. Livet. Vardagen. Allt. Jag gör vad jag kan, men det verkar inte räcka... 
Så, då slutar det med att en sitter här, kl 4 på morgonen och lipar ögonen ur sig. 

Livet - inte min grej. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0