Sov en sväng under eftermiddagen. Mannen for till garaget och jag fortsatte lugnet i soffan. Sen kom han hem och jag lagade mat. Lasange av alla maträtter. Och nu - nerbäddad. 

Mannen menar på att jag behöver komma ut. Att det skulle vara nyttigt. Det har han säkert rätt i. Men jag har inte riktigt råd med busskort. Och jag har inte energin att promenera till och från bussen. Bara för att åka in till stan en sväng eller så. Och jag är skitdålig på att höra av mig till folk. Men om någon vill leka, hör av er! Jag kanske inte är socialast i stan, men bara för det betyder det inte att jag vantrivs. Eller hur man ska uttrycka det.