Jag är så trött på illamåendet och huvudvärken. Plus att i tisdags, när jag satt still på bussen, kändes det som huvudet gjorde volter. När jag sen skulle resa mig och gå av, trodde jag att benen skulle vika sig och balansen fanns inte. Jag tycker att jag gör vad jag kan för att motverka iaf huvudet. Illamåendet är där det är. Lika så yrseln. Men huvudet. Så trött på det. Gnäll gnäll gnäll. Men det kändes som kroppen började gå neråt igen, i samband med att fågeln dök upp är. Jag hymlar inte för mig man att jag tycker det var en dum idé, samt att jag faktiskt är rädd för fåglar. Men vi gjorde en deal. Och jag bryter inte en deal. Däremot hade jag väl hoppats på att få ordning på allt först. Flytta in osv. Innan nytt djur. Samt att man kanske skulle tagit det då när Bosse är ur världen. Lugnast så. Så nu är det en hund och en fågel som går mig på nerverna. Tänk att en sån liten människa kan göra en så glad, genom att bara tycka om en.