Fy...

Det är tur att det är lördag idag, för jobbat efter hela gårdagen hade jag verkligen inte pallat. Jag var hyperstressad pga min chef. Jag blev ännu mer stressad över att inte komma åt ett kontor där personen i fråga klagar. Lätt att städa när det är låst och jag inte se nyckel... Sen var jag nojjig över mitt ansikte. Det var bra sköterskor men dom kunde inte hjälpa mig... Herr doktorn kom och tittade. Sa att det var en infektion av nått slag. Jaha... Så han ville ta en än närmare blick innan jag slutade för dagen... Så strax efter 11 fick jag komma in på ett rum och han skulle sticka hål på skiten. Jag hann knappt reagera och sa att jag är sjukt nålrädd och att han skulle ta det lugnt. Gjorde han det? Är det konstigt att jag hatar att gå till läkarn? HELVETE vad ont det gjorde. Var han klar där? Nej... Han gick och hämtade en kniv och skar upp skiten istället. Jag har nog aldrig upplevt en sån smärta förr. Och den snälla undersköterskan fick försöka trösta mig så gott det gick. Och mamma som vet hur mina grodor hoppar runt hade nog haft kul åt detta. För när jag väl kommit upp och satt mig, plockat bort den totalt nerblodade tussen och sköterskan torkat upp allt blod som runnit ner på halsen, så vräker jag ur mig "erkänn att ni bara är sadister hela bunten som jobbar inom vården" skönt dock att den här sköterskan har samma dumma idéer som en annan och svarar "ja men så är det! Ju elakare vi är desto bättre anställning får vi. Och högre lön dessutom" och skrattade. Jag går hellre till tandläkarn än till doktorn. Och eftersom det var så infekterat går det inte att bedöva - vilket jag vet om. Men i och med att det var infekterat gjorde det bra mycket ondare än det kanske gjort i frisk hud. Så... När en läkare kommer med en kniv och ska gå bananz i ansiktet på dig - spring. Fort.
Till råga på allt dök aldrig min chef upp. Och hörde aldrig av sig heller. Föregå med gott exempel, vad är det?
Så det kändes bra att jag efter allt detta, bussen till stan, kunde slappna av. Blev skittrött och nästan stött när jag möter Linn som säger "vad fin du var idag". Eftersom jag var nybölad, ofräsch och jättetrött.
Men vi käkade kebab. Drack kaffe och diskuterade nödvändigheter. Och så lite klämkläm på det.
Hämtade ut mina byxor också. Ett par av tre satt bra. Kanske skulle inviga dom idag... För idag blir det schtan med mannen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0