Nu kommer ett såntdär "Jag hatar världen" - inlägg. Men jag stör mig på all hets kring det här med vikt. Ja, det är hälsosamt att röra på sig, det vet vilken tjockis som helst. Men det behöver ju inte gå till överdrift.
Vart man än tittar så handlar det om träning, träning, träning....
Ja, jag har tid till att träna - på mina lediga dagar. Eller när jag börjar sent och ta det innan jobbet. Eller när jag börjar tidigt och ta det efter jobbet, så det är inte där skon klämmer. Jag vill bara inte.
Eftersom jag alltid haft ett fyskiskt arbete och har även idag, så vill inte jag tänka på att springa runt och skutta på ett gym på mina lediga dagar. Eller i skogen för den delen.
Är jag ledig - så är jag ledig.

Jag har gått upp ca 15 kg sen jag träffade min man, men det är inget som stör mig, mer än att kläder jag har hemma inte sitter som dom ska. Men hey, palla bry sig. Det finns alltid nått som passar.
Och jag har planer på att skaffa mig ett motionsband då jag tycker det är så SJUKT tråkigt att gå ut och gå, och går jag ut och går så håller jag inget direkt tempo, utan jag såsar mest runt. Har jag ingen tid att passa så stressar jag inte i onödan. Det hinner jag göra på jobbet så det räcker och blir över.

Men jag hamnade i en smärra diskussion med en person i min närhet. Det hon sa var la vettigt i sig - men det är inget som funkar på mig. Men en kommentar gjorde mig både sur och ledsen.
"..Så kanske du blir lite mindre också" ang att börja träna.
Så jag fräste mest tillbaka att jag tänkte inte skaffa ett motionsband för att i första hand gå ner i vikt, utan att det är nyttigt att röra på sig, och då jag inte tar mig för att gå ut och gå, så kan jag lösa det på så vis istället. Dra på en film och promenera igenom den - för då håller jag jämn takt.
(Däremot gör en sådan kommentar mig mer omotiverad till att göra nått över huvudtaget...)
Varför tror alla att bara för att man är något kraftig så är man en jävla slöröv som äter hysteriskt onyttigt jämt och ständigt och bara är lat och önskar efter att gå ner i vikt?!
Har vi en skylt på röven som råkar insinuera detta osanna påstående?!

Jag kommer Aldrig någosin bli en tunnis hur mycket jag än skulle träna röven av mig. För... Röven sitter där den sitter. Jag har ingen lust att hugga av mitt höftben och mina bröst blir bara inte mindre. Låren är där dom där och dubbelhakan hänger med i svängarna den med. Så är det och så kommer det alltid vara. Och jag har lärt mig leva med detta, varför kan inte alla andra acceptera det också?

"Men man har så mycket mer energi om man rör på sig och blir piggare"
....
My ass!
När jag var som tunnast och hade rasat i vikt - mådde jag skitdåligt. Riktigt riktigt riktigt dåligt! Jag var i en tung period i mitt liv, jag hatade allt och alla, jag jobbade för mycket, söp för mycket och käkade för lite, när jag väl käkade var det en påse chips eller annat onyttigt. Jag var inte piggare och roligare eller hade mer energi för att jag var tunnare. Ja, säkert var det matbristen som satte ord i saken där - men jag hade sjukt mycket energi när jag drack sprit varje helg. Men ändå.

Jag är hellre något fet och lycklig än tunn och bitter, då det är de enda erfarenheterna jag har.
Men jag tänker fortfarande skaffa ett motionsband, för det är nyttigt att röra på sig, men jag vill göra det på mitt initiativ. Och jag är trött på att alltid behöva städa när jag är rastlös.
Och jag tycker det är tråkigt att vara ute.

Och bara för att jag är fet så gör jag inte det för att gå ner i vikt.
Deal with it.