Jag blir så glad ibland. Ja, även den bittre kan le!
Jag har alltid varit cynisk, fast jag ser det mer som realistiskt tänkande. Men jag blir glad när jag se hur mitt beteende, som så många avskytt, påverkar mina närmaste. Jag läste precis Martinas blogg och jag blev så glad, och så rörd. Den tiden vi bodde ihop lärde vi nog känna varann på ett nytt plan. Jag märker att när något går emot mig drars jag automatiskt till henne, för stöd hjälp och råd. Hon var närmast till hands när vi bodde ihop, och någonstans i bakhuvudet ligger det nog kvar lite. Plus att hon är lite utav en hönsmamma ibland och ser efter en, speciellt mig och Tina känns det som.
Jag har så många bra kvinnor i mitt liv att ni borde vara avundsjuka! Jag har valt dom med omsorg och det är kvinnor som varit med länge och kommer vara med länge. Och jag tycker det känns bra att se att det inte bara är jag som är dum i huvudet eller blir dum i huvudet av saker och ting, tex män.
Det är ett nytt kapitel i mitt liv och jag kan inte ett skit om den där varelsen. Där är kvinnor bra.
Eller när man vill njuta av solen och sitta på en parkbänk och prata strunt om allt och alla och bränna sig. Eller ligga på stranden och äta muffins ala svamp. Eller allt detta kaffedrickande.
Men min number one women över huvudtaget, som tar tronen och äger allt och alla, det är och förblir Mamma Lans. Alla ni andra kvinnor ligger i en hög och slåss för jag tänker inte rangordna er. Ni är bra på alla sätt och vis och jag är evig tacksam för att jag har er i mitt liv. Och ni vet med er vilka ni är.
Me like you!