I lördags blev jag sur... Nej jag var aldrig sur. Jag var ledsen och besviken. Detta resulterade i att den gammle sure tittade fram. Bitterfitta - Josie träde fram och skrämde hela världen. Det roliga i det hela var väl att jag reagrade själv på det. Tinas blickar under den jobbdagen var oslagbara. Men när jag åkte hem insåg jag att det var baskemig sådär jag mådde i bra många år lite för ofta, och en dag fick mig att bli helt less på omvärlden. Jag ville bara låsa in mig... Vilket jag så klart inte gjorde, utan jag åkte till kåken och blev full istället. Puttade ner grannen i snön när han stod och kissade mot en snöhög. Hehe.
Sen åkte jag själv i backen, inte helt oskyldigt, men det är sånt man får ta.

Att Tina är galen, det visste alla. Att Tina gillar sötsaker, det visste vi alla också. Kombinationen galen tina ser sötsaker - inte bra. Jag trodde seriöst att hon skulle slänga sig över bordet i lördags, på jobbet, när Martina vandrade in med en fet bricka med bullar. Och hon vrålade, och hon kastade sig och hon skrek och hon blev helt vild.
Grottmannen i Tina har visat sig.

Idag blir det Tina-sällskap på bussen till jobbet. Woho!
Vad mycket Tina det blev i det här inlägget.

Tina Tina Tina.

HA!