Ja, snart är det Jul! Skriker alla barn frenetiskt och sliter i alla julklappar, springer runt och yr och man blir allmänt utmattad. Varje barnfamiljs dröm! Eller?
Julen är inget att fira. Det är en girig högtid som låter bortskämda snorungar vara lite till bortskämda.
Ändå sitter jag och tittar på de flesta julkomedierna som visas på tv. Om den lyckliga familjen, dom fina presenterna och den magiska tomten... Jag tittar på dom för att jag tror att det är sådär varje lycklig familj har det kring jul.
När jag var ute hos my man i herromdagen, och såg berget av alla kartonger och tidningspapper som är i huvudhöjd.. Fick jag en flashback från sista julen i Bankeryd. Inget julpynt, jag minns inte om vi hade julklappar, ingen julgran. Ingenting. Så jag tog ett gäng flyttlådor och staplade på varann, tillsammans med en luden fäll, för att bygga mig en julgran... Jag var i 10års ålder och det var nog den trasigaste julen någonsin.
Ju äldre man blir desto mer får man inblick i hur ytlig julen är. Jag har förträngt det mesta från min barndom - likaså alla jular. Näst sista året vi skulle fira jul med mammas biologiska mor och far, hade jag sagt till mor exakt hur det kommer gå till. Vem som kommer säga vad. Vem som kommer hålla med. Vem som står i köket och vem som går och smygsuper. Mor insåg hur rätt jag hade. Men vi skrattade mest åt det. Sista året vi firade med dom hade jag - hör och häpna - julkänslor. Jag såg fram emot alla syskon som skulle komma, moster och kusiner. 30min innan utsagd tid ringer det på dörren. Mamma hade precis smitit ut för att röka Innan alla kom. Men ingen hade räknat med för tidig ankomst. Och där stod dom.. De små alkisarna. Nej, jag är inget fan av julen.
I år blir det lite annorlunda. De senaste åren har vi lagt fokus på mammas födelsedag istället, på julafton. I like! Efter detta kommer jag inte åka hem och sätta mig ensam som alla andra år. Jag kommer bli hämtad av my man och vi ska dela julklapp med varann. Jag har 3 personer att tänka på vad gäller julklapp. Gubben, Emma och Emelie. Men pengarna lär ju försvinna ändå, än på julklappar. Som alltid.
Jag blir alltid lika bitter kring den här årstiden!

Hur som haver.. Snön dödar mig! Ute hos my man kom det ca 40cm på ett dygn. Skitkul. Vi kom ingenstans. Tack och lov finns det snälla bönder till grannar som kom och plogade bort all snö på vägen och parkeringen, och jag och my man hjälptes åt att gräva oss från huset till bilen och hitta bilen. Och skjuts in till stan fick jag, för my man skulle in och byta däck och jag skulle bege mig hemåt. Linda skulle komma och titta på mitt hår. Hon blev orolig när allt var i en enda stor boll mot slutet, men det artade sig. Så order från henne var att bomba håret med inpackning. Vilket jag ska göra så fort min energi visar sig. Min sjukdom ligger och retar mig och vill inte gå tillbaka, eller bryta ut. Jäkla skit... Men i natt har jag sovit som en smärre gris och vaknade sent. I like it!
Ev kommer Alex hit på kaffe idag också.
Och hey, jag har dammsugit för första gången sen Earth Hour i mars. Jag har kvar märken på golvet efter my man. I Hela lägenheten! Men jag gillar dom. Så dom får nog vara kvar.

Snart är det dags för den årliga sumeringen av året. Måste knåpa ihop den snart så jag bara kan lägga ut den på nyårsafton, som tidigare år. Det får bli senare...