I natt har jag sovit som den gris jag är. Om det var på eget initiativ eller den halva sömntablettens hjälp skiter jag i att spekulera. Jag vaknade strax innan kl 8 i morse av en trevlig slipmaskin. Underbart med lägenhet...

Igår var första gången, någonsin, som det inte kändes okej att gå in i porten och upp till lägenheten. Det kändes jobbigt och tog emot. Klart det var trevligt att dimpa ner i sin egen soffa som är totalt jävla underbar. Men det kändes inte hemma. Så nu vet jag inte vart "Hemma" är längre. Kul... Kan man inte bli mer förvirrad så hey, vi släpper en sten och vrider om alla känslor så du inte känner dig hemma också. Woho!
Underbart...

My man befinner sig i göteborg och skall opereras idag. Peppar peppar.
Alla vet hur mycket jag älskar sjukhus. Dock tycker jag det är tråkigt att operationen är i götet och inte här i stan, för då hade man ändå kunnat besöka honom.
Så eftersom jag är en sån otroligt bra och snäll kvinna, ska jag ut till honom idag och skotta en gång till honom. Det snöar nu och lär vara dubbelt så mycket snö där ute. Och Martina är en snäll kvinna som ska hjälpa mig. Lövlö med underbara vänner.

Hon slutar förövrigt tidigare än jag räknat med, så om jag ska hinna till mor innan måste jag bege mig rätt snart. Men jag är ju färdigduschad och håller på att svepa i mig kaffet. Men jag är slö. Slö alabama!

Har grejat med lite bilder också, som jag ska få framkallat av Linn i så mycket som A4-format. 45bilder tyckte inte jag alls var mycket och var beredd på att jag skulle överskrida det direkt. Men jag är bara uppe i 25 och nu står det still... Får bli kvällens beskymmer istället.

Blabla.