Den gångna helgen i Varberg
Var enligt min åsikt en otroligt bra helg. Det var längesen jag hade så kul! Jag skrattade så mycket att jag hade ont i magmusklerna två dagar efter. Det har nog aldrig hänt mig förr. Jag hoppas på att få återkomma dit snart igen. Det allra bästa med hela visiten var att vardagen stannade hemma och alla problem också. 10poäng på den helgen big time!
Anlände runt 20 på fredag kväll och det blev en lugn kväll med matlagning och Miami Ink. Tyvärr sent i säng, men det blir ju lätt så. Tvärdäckade runt midnatt och vaknade så klart tidigt. Under dagen skulle mannen i huset jobba ett gäng timmar så min uppgift var att gå till bolaget, så klart det blev fel där och jag tappade nästan bort mig. Blev varken en glass på torget eller en runda på stan. Sjukt mycket folk, så jag orkade inte och frälsningsarmén sprang runt och sjöng. Men men...
Runt fyra på eftermiddagen begav vi oss ner mot havet och mötte upp folk för att sedan sätta igång med alkoholen. Fort gick det, för min del. Synd på blåsten och alla äckliga fåglar annars hade det vart ännu bättre än vad det var.
Några timmar senare vandrade vi bort till en camping, Solviken tror jag den hette, där vi skulle äta. Och vägen dit var mest misär. Först blir jag påkörd, hämnas, och får en spark tillbaka rakt över smalbenet som resulterar i lite skinnflådd och ett stort blåmärke. Hittade äpplen på nått sjukt ställe och sulade iväg dom men missade mitt offer. Skumma telefonsamtal till Martina och Mor jag kanske skulle undvikt, men ändå! Väl framme fick vi sitta och vänta i en evighet på att båda beställa och få maten. Samtalen som hägrade var av låg nivå och maten var helt okej.
Kul att bli mobbad för att man är smålänning, iaf.
Stället stängde runt 1 så det var bara att vandra vidare.
Hemfärden var lite brutal den också. Och varför man springer rakt ut i ett dike förstår jag inte.. Men alkoholen gör en galen, helt enkelt. Kul var det! Blev skjutsad på cykel hemåt och det blev väl två vändor in i det höga gräset och farligt nära havet, men vi kom fram helskinnade, för en gångs skull!
Folket hade flytt fältet runt 3 och tröttheten kom krypandes. Vaknade runt 13 dagen efter! Tur att man aldrig blir bakfull för jag hade aldrig pallat att åka hem på eftermiddagen då. Söndagen bestod av film och slapp i soffan. Tåget gick runt 17. Och hemma innanför dörren var jag runt 20,30.
Helgen var fantastiskt rolig och folket man umgicks med där var helt otroligt galna och hysteriskt roliga!
Sammanfattningsvis; Fantastiskt.
Anlände runt 20 på fredag kväll och det blev en lugn kväll med matlagning och Miami Ink. Tyvärr sent i säng, men det blir ju lätt så. Tvärdäckade runt midnatt och vaknade så klart tidigt. Under dagen skulle mannen i huset jobba ett gäng timmar så min uppgift var att gå till bolaget, så klart det blev fel där och jag tappade nästan bort mig. Blev varken en glass på torget eller en runda på stan. Sjukt mycket folk, så jag orkade inte och frälsningsarmén sprang runt och sjöng. Men men...
Runt fyra på eftermiddagen begav vi oss ner mot havet och mötte upp folk för att sedan sätta igång med alkoholen. Fort gick det, för min del. Synd på blåsten och alla äckliga fåglar annars hade det vart ännu bättre än vad det var.
Några timmar senare vandrade vi bort till en camping, Solviken tror jag den hette, där vi skulle äta. Och vägen dit var mest misär. Först blir jag påkörd, hämnas, och får en spark tillbaka rakt över smalbenet som resulterar i lite skinnflådd och ett stort blåmärke. Hittade äpplen på nått sjukt ställe och sulade iväg dom men missade mitt offer. Skumma telefonsamtal till Martina och Mor jag kanske skulle undvikt, men ändå! Väl framme fick vi sitta och vänta i en evighet på att båda beställa och få maten. Samtalen som hägrade var av låg nivå och maten var helt okej.
Kul att bli mobbad för att man är smålänning, iaf.
Stället stängde runt 1 så det var bara att vandra vidare.
Hemfärden var lite brutal den också. Och varför man springer rakt ut i ett dike förstår jag inte.. Men alkoholen gör en galen, helt enkelt. Kul var det! Blev skjutsad på cykel hemåt och det blev väl två vändor in i det höga gräset och farligt nära havet, men vi kom fram helskinnade, för en gångs skull!
Folket hade flytt fältet runt 3 och tröttheten kom krypandes. Vaknade runt 13 dagen efter! Tur att man aldrig blir bakfull för jag hade aldrig pallat att åka hem på eftermiddagen då. Söndagen bestod av film och slapp i soffan. Tåget gick runt 17. Och hemma innanför dörren var jag runt 20,30.
Helgen var fantastiskt rolig och folket man umgicks med där var helt otroligt galna och hysteriskt roliga!
Sammanfattningsvis; Fantastiskt.
Kommentarer
Trackback