Ärlighet vara längst

Idag känner jag mig mer död än levande. Sovit rätt uselt i natt och katten fick något cpryck och fann det givande att hänga i min morgonrock, vilket väckte monstret på andra sidan dörren.

Igår var jag hos sjukgymnasten och fick ett program att genomföra. Fick testa på det igår och det var nästan lite jobbigt att en äldre kvinna över säkert 40 är i bättre fysik än en själv. Shit vad jobbigt det var. Men när hon gjorde det såg det jättelätt ut. Men jag hade fortfarande ingen balans och det var lite obehagligt.
I måndags när jag vart och handlat kunde jag bara ha matkassen i ena handen, då det i andra handen gick utför. Jag vinglade fram och tillbaka och höll på att lägga mig i busken här utanför och såg ut som ett litet fyllo. Till råga på allt kunde jag inte sluta fnissa åt misären, vilket säkert gjorde det hela ännu knasigare.

Efter sjukgymnasten gick jag bort till mor och Knutte och fnissade åt mammas fina solbränna och hörde hur dom haft det på semestern. Och på skämt lyckades jag lura med dom till IKEA så jag handlade ett litet bord, en laptopbräda (som förövrigt var suverän, och jag som var så skeptisk), en ny ram eftersom en gått i backen och ett par gardiner. Och sen skulle dom handla på Maxi så jag passade på att handla lite småsaker jag med, men sånt kan man ju fetglömma. Det blev en del.
Sen hem och dö.

Idag ska mor och Knutte komma förbi och borra hål och fika. Sen bär det av till Habo till moster och klippa håret och få sig en bitchslap i skallen för håret. Ja jag vet att det är slitet och ca 10cm skall bort, men sluta säga det till mig.
Och hon kommer garanterat påpeka en fläck i bakhuvudet som inte fick någon färg i måndags, men det skall Emelie åtgärda imon.

I helgen skall jag nog svulla tror jag minsann. Blir ensam på lördagen så kan streaka hur mycket jag vill. På söndag blir det ev grillning ute hos syster på min begäran. Och Johnny skall med på min begäran, enda villkoret är att jag måste köpa köttet, men det är det tamejtusan värt!
Jag har bara grillat två gånger i år. En gång i början av maj och en gång på srf. Skamligt. Och några jordgubbar har jag fortfarande inte ätit. Jag är den sämsta sommarmänniskan som existerar, för nått somrigt har jag inte gjort. Mer än att åka jänk och dricka öl då vill säga. Men ändå.

I söndags kväll skickade jag ett mail rakt från hjärtat.
Öppet och brutalt ärligt.
Det var långt och ingående.
Mailet är läst.
Mer än så blev det inte.
Men som skrivet i mailet.
Jag förväntade mig ingenting heller.
Och ingenting är det jag verkar få.
För min del känns det lättare.
Hur mottagaren har det, vet jag inte.

Appropå alla catfighter som hägrar bakom ryggen på en, så hade jag och Martina ett snack igår. Och det verkar som att vi är överens om att hennes skall få flytta. Hon är alldeles för vild för att funka som innekatt, och det är mest synd om henne. Och det är synd om min Tjockis som inte vågar vistas på golvet och har ett sår på svansen.

Mina magmuskler gör ont.

Kommentarer
Postat av: Emma

inte kul, varken med mailet, sjukgymnastiken eller katterna...

2009-08-13 @ 17:20:07
URL: http://emmlala.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0