Som ingen kunnat missa så är jag förkyld. Men livet går vidare.
Promenerade bort till Willys för att inhandla lite smått och gott inför grillningen. Inte för att jag kommer känna någon smak men ändå...
Allt som allt tog det en halvtimma.
Vägen dit gick bra, nerförsbacke. Men när jag skulle gå upp för en trapp höll jag på att dö och det var kört...
Väl inne i butiken gick det också relativt bra, tills korgen blev väldigt tung för en stackars svag och sjuk Josefine. Höll på att avlida.
När jag går mot kassan finner jag en kassa som inte var så riktigt fullproppad, slänger upp mina varor, kallsvettig, kritvit och näsan rann som ett såll. Och ve och fasa! I kassan satt, och håll för öronen för detta sägs inte ofta, sitter en människa som ser rätt bra ut. Ja, kan ni tänka er att jag säger något sådant. Herregud...
Men det vara bara till att stå där och snora och bete sig som den sjukling jag är.

Hemfärden var en katastrof. Först raksträcka sen en lite smått utdragen uppförsbacke. Till råga på sjukdommen har jag gjort nått med en muskel i ryggen så det gör fruktansvärt ont att ta sig fram. Så det var Inte skönt att gå upp för den där backen med en tung kasse och en rygg som inte riktigt ville.

Men, jag kom hem iaf.
Svetten bara rann!
Äckligt!

Och dagen har precis börjat.
Och det välkända snorlocken för öronen börjar träda fram lite smått.
Palla...

Appropå något helt annat... Palla är ett annat ord för orka. Men.. palla äpplen? Hallå!

Yeah yeah. Jag ska väl krypa in i duschen. Man skulle haft en plastpall och satt sig i duschen, för det är ju som bekant jobbigt att stå....
Hej latmask!