Jag har upptäckt en hel del den senaste tiden.
Wow tänker ni säkert nu...

Men det känns så otroligt bra att säga "Jag mår bra" när någon frågar hur läget är.
Och jag ljuger inte. Förr sa jag alltid att det var bra, för.. man gjorde det bara.
Men nu säger jag det, och menar det.

Det känns så otroligt fantastiskt jäkla bra, att må bra.

Bara det visar att man kan klara sig utan vänner osv.
Vad gör jag när jag är ledig?
Jo, jag pysslar eller leker med datorn. Jag umgås Väldigt sällan med folk. Det är om jag får för mig att gå ut, och det händer varannan, var tredje vecka nu för tiden.

Jag sitter allt som oftast själv om helgerna. Men vad gör det?
Det finns viktigare saker att tänka på än att gå och ha ångest över att man inte har några vänner i sin hemort, eller en gubbe som bryr sig om en, eller en familj att umgås med. (ja, jag umgås med min familj och har superbra kontakt med dom men jag träffar dom inte Så ofta)
Jag får min dos av människor på jobbet och det räcker gott och väl så det blir över.

Som när jag for iväg till Borås och solen tittade förbi och bländade mig i ögonen kunde jag inte undgå att börja le.

Jag kan nog ärlig säga att jag kommit ur min depprisson, nu, på riktigt.
Synd att det tog ett tag att inse hur bra man har det, men det krävs nog lite nedstämda dagar (okej år) för att man ska kunna se det lilla fina i vardagen.

Jag kan inte riktigt svara på vad det är som får mig att se vardagen lite ljusare idag, än för ett par år sedan, den tiden då jag hade hur mycket vänner som helst.
Men, vad gör det när man mår bra?

Jaja, alla har dagar som suger, men det är inte alls samma grej som förr...

Så, fuck off!
Jag mår bra!