Så snälla ni, lämna mig ifred.
Jag är på extremt dåligt humör så det sjunger om det.
Och det började redan 5,45 idag...

Efter att ha fått stå ut med S gnäll och gnabb och störande översittarskratt sa jag ifrån och sa att jag inte orkade ta den diskussionen pga mitt taskiga humör. Hon tog det dock personligt för hon fattar inte vad man säger till henne. Fast hon bott i sverige i 20år så kan man sällan höra vad hon säger, och hon förstår inte svenska så bra... Kanon.
Sen kom chefen och jag berättade vad som hänt varpå hon säger att det har varit mycket om S beteende och gnäll. MEN GÖR NÅGOT ÅT DET DÅ!!! Låt henne inte hållas!

Fick en bra lista eftersom jag började vid 5. Slutade kl 14.
Men... det finns alltid massa men...
Jag förstår inte varför vi ska komma in 2-3timmar tidigare till jobbet för att hjälpa S med trottoaren när inte en jävel hjälper oss när vi går lokal... Därför fick jag börja 5 idag, för att hjälpa S. E ska börja 5,30 imon endast för att komma in och hjälpa S.

Det är Inte kul att lyssna på ett evigt skårrande maskinljud från byggarna på 2m avstånd heeeela dagen. Mitt huvud värker.
Det är inte kul att vagnarna är upp fuckade varje dag.
Och det är absolut inte kul att folk låna Mina saker utan att fråga.

Jag hade tänkt bege mig mot mor idag och låna Min symaskin som fortfarande är fast där, för att sy upp mina gardiner. Men neeeeeej, då har min syster tagit den. Och jag skiter blanka fan i hur ni reagerar när ni läser det här. Mor visste att jag skulle komma förbi i veckan. Syster vet att det är Min symaskin. Mor vet att det är Min symaskin. Fråga för fan om det går bra att ni lånar den. Och ta inte med den hem till skogen i så fall för då kommer jag aldrig få se den. Spelar ingen roll om syster säger att "ja men jag kommer med den imon". My ass att det händer..
Jag behöver den, och jag ska ha den. Denna veckan. Så ge hit min symaskin!

Jag är så jävla trött, på allt och alla. Därav alla jävla svordommar. Men det skiter jag i!

Jag är sur!