Vad avgör ett bra material som partner?
Ja, vad är det egentligen som avgör att man är en bra partner?
Detta är något som jag kanske bara de senaste 1-2månaderna gått och funderat på. Och anledningen till att jag funderat på det är för att jag fick nobben från en kille, som jag hållt på med i ca 6månader, då han valde en annan brud som han träffat en dag och blev sen ihop. När jag såg vad det var för människa och hur hon var mot andra och blablabla tänkte jag "Vad i herrans namn ser han hos henne?"
Hennes bilder bestod av.. mjukporr i princip. Vek ut sig och skickade till folk. Denna killen fann detta häftigt.
Det var väl då jag började fundera på varför detta aldrig hänt mig. Inte att jag vikt ut mig, utan att ingen velat välja mig som sin. När jag är ute på krogen kommer folk fram och frågar "Vem är din vän? är hon singel? Vad heter hon?" osv. Ja det är ju fruktansvärt kul att det alltid ska hända, att det är mina vänner folk bara vill ha. Jag är bara en medlare.
Jag har en hel del killkompisar, just nu mer killvänner än tjejvänner och det trivs jag med.
Så det kan inte ha med att göra att jag skulle komma illa överrens med killar, då mina vänner verkligen tycker om mig. Men vad är det som gör att det bara stannar vid vänskap?
Jag tänkte på en grej som jag läst på ett forum "Tjejer ska vara tjejer, och inte manliga tjejer!"
Så bara för att jag råkar ha två bröder, som umågtts med sjuka människor och på den vägen lärt mig att vara odräglig är jag inte värd en gubbe?
Det är inte mitt fel att jag rapar öppet, fiser, gillar bilar och brutal musik. Munhuggs och brottas på fyllan.
Jag är inte den bruden som bara sitter och ler sött, jag ger igen och jag ger mer än vad jag tar.
Det är inte så konstigt att jag beter mig som jag gör mot killar.
Att jag är cynisk och pessimistisk mot dom. Sätter dom på plats med bara en mening.
En av mina vänner respekterar mig för att jag inte är som alla brudar. Alla mina vänner tycker om mig som jag är och jag har själv på senare år börjat tycka om min personlighet mer och mer. Mitt yttre är inte så hett kanske, men min personlighet är grym, men ingen verkar vilja ha min grymma personlighet, eller kunna säga "Min flickvän är mycket häftigare än din, för hon åker på festival, grisar ner sig och älskar jänkare"
Så, om någon kanske råkar läsa detta. Vad är det som är ett bra material som partner?
Kan någon ens svara på det?
Detta är något som jag kanske bara de senaste 1-2månaderna gått och funderat på. Och anledningen till att jag funderat på det är för att jag fick nobben från en kille, som jag hållt på med i ca 6månader, då han valde en annan brud som han träffat en dag och blev sen ihop. När jag såg vad det var för människa och hur hon var mot andra och blablabla tänkte jag "Vad i herrans namn ser han hos henne?"
Hennes bilder bestod av.. mjukporr i princip. Vek ut sig och skickade till folk. Denna killen fann detta häftigt.
Det var väl då jag började fundera på varför detta aldrig hänt mig. Inte att jag vikt ut mig, utan att ingen velat välja mig som sin. När jag är ute på krogen kommer folk fram och frågar "Vem är din vän? är hon singel? Vad heter hon?" osv. Ja det är ju fruktansvärt kul att det alltid ska hända, att det är mina vänner folk bara vill ha. Jag är bara en medlare.
Jag har en hel del killkompisar, just nu mer killvänner än tjejvänner och det trivs jag med.
Så det kan inte ha med att göra att jag skulle komma illa överrens med killar, då mina vänner verkligen tycker om mig. Men vad är det som gör att det bara stannar vid vänskap?
Jag tänkte på en grej som jag läst på ett forum "Tjejer ska vara tjejer, och inte manliga tjejer!"
Så bara för att jag råkar ha två bröder, som umågtts med sjuka människor och på den vägen lärt mig att vara odräglig är jag inte värd en gubbe?
Det är inte mitt fel att jag rapar öppet, fiser, gillar bilar och brutal musik. Munhuggs och brottas på fyllan.
Jag är inte den bruden som bara sitter och ler sött, jag ger igen och jag ger mer än vad jag tar.
Det är inte så konstigt att jag beter mig som jag gör mot killar.
Att jag är cynisk och pessimistisk mot dom. Sätter dom på plats med bara en mening.
En av mina vänner respekterar mig för att jag inte är som alla brudar. Alla mina vänner tycker om mig som jag är och jag har själv på senare år börjat tycka om min personlighet mer och mer. Mitt yttre är inte så hett kanske, men min personlighet är grym, men ingen verkar vilja ha min grymma personlighet, eller kunna säga "Min flickvän är mycket häftigare än din, för hon åker på festival, grisar ner sig och älskar jänkare"
Så, om någon kanske råkar läsa detta. Vad är det som är ett bra material som partner?
Kan någon ens svara på det?
Kommentarer
Postat av: små lätta moln
Finns det ens "bra" material? Och vad definierar det?
Skulle jag gärna vilja veta :P
Postat av: mor
Stå på dej tösen!! Du vinner i längden. Kramiz
(fast det tar lång tid att fatta det) Puss på dej!
Trackback