Ringmärkt

 
                                                                                             
Vad som helst kan hända på fyllan.
Och då menar jag precis vad som helst, och vad som helst hände senast.
Efter att ha spenderat en helg på kusten i galet bra sällskap och haft det hysteriskt roligt. Med andra ord en toppen helg, så kommer jag hem med skador lite överallt. Vilket inte är helt ovanligt när det gäller mig. Blåmärken ser jag som nått slags minne, på sätt och vis. Dom försvinner rätt fort, men vargång man råkar peta på dom där små märkena blir man påmind, oftast, om vad som hänt. Om inte annat blir man påmind om var man var och vilka man var med. Efter denna helgen hade jag ont i magmusklerna, revbenen smärtade, nacken stramade, och på vaden sitter ett blåmärke på 5x2cm och gör hysteriskt ont. Varför? Skratt och sparkar är en knasig kombination, men roligt på sitt sätt. Synden straffar sig själv, trots allt. Hehe

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0