Tatueringar i dagens samhälle är väldigt populärt. För kanske en 10-15år sen var det väl något mindre vanligt att ha en permanent bläckklump i huden, men idag har väl 9 av 10 personer en.
Jag är dock en av dom som Inte har en tatuering. Vilket ironiskt nog är väldigt ovanligt idag. Blablabla.
Men iaf, det jag har funderat på med tatueringar är; Varför göra en tatuering bara för att man kan?
Det verkar som att kanske 80% av alla som gör en tatuering idag gör det för att man kan och har inte tänkt igenom sitt motiv osv. Jag var nära att göra en för ett gäng år sen, men backade, tack och lov. Idag är jag inte sugen på att göra en, trots att jag kan. Men det är ju det här med motiv, placering, färg eller svartvit.
I mina ögon borde en tatuering symbolisera något.
Men så ser man folk i kanske 20års åldern som tatuerat sitt efternamn över hela ryggen, eller sitt förnamn på underarmen osv. Varför?
"Hej jag har uselt minne och måste därför tatueria in mitt namn med bokstäver som inte går att läsa"
...Värdelöst! Och riktigt, riktigt fult!
En annan grej som är väldigt fult är tribaler. Sure, när jag var liten och omogen tyckte jag också att det var snyggt, men så mognar man och inser att det är jäkligt fult ändå. Det är också nått som verkar vara "Jag gör den för att jag kan".
Att tatuera in symboler, kanske för en förrening, ett band, en person osv verkar rätt stört det med. Låt säga att man som mindre kompitent 20åring tatueriar in hammarn och skäran, vem kan säga att dom 20år senare är kommunister än?
Eller ett hakkors, eller prince-märket, hähä.

Att se en tatuering och fråga vad den symboliserar och få en fin historia bakom hela grejen är mer fascinerande än "vadå? det är en tatuering..."